Bo Reimer, professor, Konst, kultur och kommunikation, Malmö högskola, e-post: [email protected]

Max 011 Hvit Flex Air Nike Kjølig Volt svart gs Kommandoen Hvit Svart Grå Joggesko ulv Menns Grå aErEwWqx6

Abstract

Sandaler Sommer Causel Fest Sko Høye Slingbacks Kvinner Svart Plattform Hæler Hunpta The genre of televised sport is increasingly being based on the logic of commercial television and less on presenting the actual sports event faithfully. Providing viewers with new experien­ces is crucial in order to compete with the watching of the actual sport events and with watching the output of competing television channels. In tracing the historical develop­ment of the genre of televised sport, this article focuses on how sport is presented on both public service and commercial television.

Keywords

Television, Sport, Representation, Media History

 

Idrott har allt sedan televisionens barndom varit en betydelsefull genre; den har varit en föregångare i utvecklingen av tevemediet, och tittandet på sportsändningar är för många människor en viktig del av vardagslivet. Inledningsvis var genren baserad på en idrottslogik; man försökte återge sportevenemang på idrottens villkor. Idag är det i allt större utsträckning den kommersiella televisionens logik som styr. Det blir allt viktigare att ge tittarna nya upplevelser - upplevelser som både kan konkurrera med erfarenheten av att närvara vid ett sportevenemang och med andra kanalers teveutbud.

Idrott som tevegenre

Televiserad idrott är en betydelsefull mediegenre. Den kan användas som en indikator på kultur- och samhällsstämningar; i de stora idrottsevenemangen uttrycks - både medvetet och omedvetet - de värderingar och ideologier som gäller vid historiskt konkreta tillfällen. Genren är också betydelsefull i sig. Den har varit en föregångare i utvecklingen av televisionen. Det gäller till exempel språkanvändning - sättet att kommentera direktsändningar utan hjälp av färdigskrivna manus. Det gäller teknik - att kunna arbeta utomhus under svåra förhållanden och att utveckla nya sätt att skildra evenemang med hjälp av bland annat slow motion och flera kameravinklar. Det gäller narration - sättet att blanda fiktion och fakta för att skapa intresse för sändningarna.1 Tevesportens sociala och kulturella betydelse är inte mindre viktig. Att världen står stilla under olympiska spel och under världsmästerskap i fotboll och friidrott är ett påstående som inte helt saknar

täckning; dessa mästerskap utgör några av televisionens absolut viktigaste mediehändelser.2 Den televiserade idrotten är dessutom central för skapandet och bibehållandet av en nationell identitet. Den televiserar och presenterar rollmodeller (på en internationell nivå just nu kanske framför allt fotbollsspelaren David Beckham och golfspelaren Tiger Woods).3 Slutligen påverkas språket (både vardagsspråk och det politiska språket innehåller i allt större utsträckning sportmetaforer) - och därmed i förlängningen hur vi ser på världen (som ett spel med vinnare och förlorare).

Trots genrens uppenbara betydelse har den varit åsidosatt inom medieforskning, även om intresset har ökat under senare år - och då inte minst i Skandinavien.4 Genren är emellertid fortfarande, som Preben Raunsbjerg (2001:194) hävdar, underteoretiserad och underbelyst. Vad beror detta på? Ett skäl är, som Raunsbjerg påpekar, genrens självklarhet.5 Vad är tevesport? Frågan kan framstå som meningslös. Är svaret inte uppenbart? En person som slår på en televisionsapparat och hamnar mitt i en sportsändning förstår ofta omedelbart vad det är för typ av program som pågår. Sport är såtillvida en av de allra tydligaste tevegenrerna. Denna tydlighet kan emellertid vara förrädisk.

En common sensedefinition av tevesport - sändningar av och om sport - leder till en statisk syn på genren. Den bortser ifrån att definitionen på vad som ska kategoriseras som sport inte är självklar. Den bortser också ifrån att förändringar i sättet att göra sportsändningar i grunden kan förändra synen på vad genren egentligen «är».

En start på problematiseringen av genren kan vara att skilja mellan två typer av sportprogram - direktsändningar av sport och magasinprogram (Frandsen 1996).6 Fördelen med tudelningen är att den tydliggör att sportgenren inte per definition enbart utgörs av direktsändningar. Det går emellertid inte att komma ifrån att det är direktsändningar som utgör det mest typiska för tevesportgenren; det är också den typ av program som jag främst kommer att fokusera på i denna artikel. När televisionen startade var i princip alla program antingen direktsända eller gjorda så att de skulle framstå som direktsända (Ellis 2000:31). Så är inte längre fallet. Med undantag för mediehändelser som bryter det traditionella programutbudet är tevesport idag en av ytterst få genrer som baseras på direktsändningar. Det ger tevesporten ett visst ansvar för den fortsatta utvecklingen av televisionen som direktsändare. Att

tevesporten ibland har möjligheten att bryta ordinarie sändningar är också speciellt. Margaret Morse hävdar att «sportens position i televisionsflödet lyfter den, precis som nyheterna, över de genrer som specialiserar sig i underhållning. Sportens aura av vetenskaplighet, nyhetsvärde och realism försvarar dess extraordinära status» (1983:61).

Att tevesportgenren har en «extraordinär status» kan ifrågasättas. Studier av tevesportredaktionernas status inom både kommersiella och public serviceföretag ger snarare bilden av redaktioner som får kämpa för att bli accepterade (Reimer 2002:252-255). Tevesport är, trots sin tydlighet, en sammansatt och komplicerad genre. Garry Whannel har hävdat att tevesport baseras på drag hämtade från samtliga de tre grundgenrer som karakteriserar tevemediet: journalistik, drama och lätt underhållning. Tevesport har drag av journalistik i det att det handlar om att objektivt förmedla vad som sker i verkligheten. Det har drag av drama i det att det handlar om att berätta en historia med början, mitt och slut. Det har drag av lätt underhållning i det att det handlar om att med hjälp av spänning fånga så många tittare som möjligt (1992:61).

Whannels definition av tevesportgenren har varit mycket inflytelserik. Den är vettig eftersom den pekar på genrens komplexitet - och den antyder därigenom kanske också en förklaring till dess popularitet. Ett problem med definitionen är emellertid att den är statisk. Enligt Whannel befinner sig tevesporten precis i mitten av en triangel som har journalistik, drama och lätt underhållning som sina tre hörn. Denna placering är emellertid inte självklar; den kan förändras över tid och den kan vara olika i olika kulturer. Whannels triangel bör istället ses som ett kraftfält inom vilket television produceras - ett kraftfält inom vilket positionerna ständigt skiftar. Det är så jag kommer att använda mig av triangeln här.

Att representera idrott i television: realism och underhållning

Tevemediet handlar, liksom andra massmedier, om representation; om att med hjälp av teknik återge något i en annan form än dess ursprungliga. Mediet handlar därför per definition också om transformation. En händelse förändras. Något annat är omöjligt. Det sätt som en händelse återges på är

emellertid inte självklart. Det beror på teknik, ekonomi, kulturella konventioner, mm.

Sporten intog en självklar plats i de tidigaste televisionssändningarna. Redan vid de olympiska sommarspelen i Berlin 1936 var det möjligt att se delar av evenemanget på offentliga arenor i staden (Hart-Davis 1986:170). Året efter var det möjligt för vissa Londonbor att se tennis från Wimbledon och år 1939 blev baseboll den första sporten i amerikansk television. Det gemensamma för dessa - och andra - tidiga sändningar var för det första tekniska begränsningar; det var inte lätt att förmedla utomhusevenemang så att tevetittarna faktiskt skulle kunna se vad som skedde. Det andra var en strävan mot både realism och underhållning; en strävan mot att både återge det som skedde så verklighetstroget som möjligt och att försöka dra in tittarna i skeendet genom att skapa spännande och intresseväckande sändningar (Whannel 1982:95).

För att komma tillrätta med de tekniska begränsningarna, och för att kunna skapa både realistiska och underhållande sändningar, krävdes vissa åtgärder. För det första var det nödvändigt att använda sig av en kommentator. I ett medium som radio var utnyttjandet av en sportkommentator en självklarhet. För tevemediet var det inte lika självklart. Man skulle kunna tänka sig att bilderna skulle kunna tala för sig själva, men det gjorde de knappast. Den första basebollmatchen på amerikansk television 1939 bevakades till exempel enbart med en kamera, och bildkvalitén var låg (Parente 1974). Det krävdes därför en kommentator för att tittarna överhuvud taget skulle kunna förstå vad som hände. Kommentatorns uppgift var alltså inte primärt att analysera skeendet; det var att vägleda tittarna genom de suddiga och mörka bilderna.7

En andra åtgärd var skapandet av vissa grundregler för hur idrott skulle representeras rent visuellt. Dessa grundregler såg naturligtvis olika ut för olika sporter, men generellt handlade det om strävan efter realism.

Realism är naturligtvis ett besvärligt begrepp. Sändningar kan aldrig rakt upp och ned presentera «verkligheten». Sändningar som strävar efter realism är också konstruktioner, baserade på speciella konventioner. Det relevanta här är producenternas intentioner; man strävade efter att återge ett skeende realistiskt. Det viktigaste inslaget i denna strävan när det gällde arena-idrotter var 180-gradersregeln, som i princip omedelbart blev gällande. Denna innebar att fotbollsmatcher och andra lagidrotter aldrig televiserades med kameror

uppställda på båda långsidorna. Tanken var att återskapa arenasituationen; som åskådare sitter man på en sida och ser allting därifrån. Skulle bilden i teverutan växla mellan sidorna skulle ett lags spelare ena stunden springa åt ena hållet, andra stunden åt andra hållet. Detta skulle verka förvirrande för en tevetittare.

En strävan mot realism var alltså baserad på tanken att ge tittarna framför teverutan en upplevelse som så långt som möjligt motsvarade upplevelsen av att vara fysiskt närvarande vid evenemanget ifråga. Men denna strävan kombinerades redan från starten med en strävan mot underhållning. Sändningarna skulle vara intresseväckande även om evenemanget inte var det. Rent visuellt var det inte så mycket man kunde göra åt detta inledningsvis - bortsett från det faktum att det kunde vara spännande att överhuvud taget kunna se en fotbollsmatch i hemmiljö. Däremot fick kommentatorn från starten en dubbel uppgift. Utöver den handfasta beskrivningen av vad som «faktiskt» hände, var kommentatorn en historieberättare som målade upp skeendena på ett färgstarkt sätt. Här kunde man bygga på erfarenheterna från radiomediet, där kommentatorerna ofta inte drog sig för att skapa spänning där spänning inte fanns; lyssnarna kunde ju inte själva se vad som hände. Eftersom tevemediet inledningsvis var så suddigt ställdes tevekommentatorn lite paradoxalt inför en motsvarande utmaning.

Tevesportgenren i förändring 1: teknisk utveckling

Tevesportens inledande fas kan ur ett västerländskt perspektiv ses som påbörjad före andra världskriget och som avslutad någon gång under 1960-talet. Vid denna senare tidpunkt hade de flesta västerländska länder startat egen tevesportproduktion och de stora internationella sportevenemangen, som de olympiska spelen och världsmästerskapen i fotboll, hade börjat nå ut till större grupper av tittare. År 1964 var det till exempel möjligt att i stora delar av världen följa de olympiska sommarspelen i Tokyo via satellit.

Under denna fas utvecklades tekniken enormt. På 1950talet kom zoomlinsen och på 1960-talet kom, utöver satellitsändningarna, slow motion och möjligheter till repriser. Dessa uppfinningar påverkade kanske sportgenren mer än någon annan

genre. Utvecklingen ser naturligtvis olika ut i olika länder och i olika mediesystem, men det är omöjligt att bortse från teknikens roll om man ska skissera tevesportgenrens utveckling - och då framför allt utvecklingen av direktsändningarna - under denna period.8

Det måste inledningsvis ha varit svårt för publiken att ta till sig dessa förändringar. Som exempel kan nämnas den första gång som reprismöjligheten användes i en sportsändning - i en amerikansk fotbollsmatch i december 1963. När man återuppspelade ett mål (ett «touchdown») kände sig kommentatorn tvungen att utropa: «Detta är en videoupptagning! Dom gjorde inte mål igen! Dom gjorde inte mål igen!» (Patton 1984:67).

Det intressanta är emellertid att man lyckades introducera den ena tekniska uppfinningen efter den andra utan att ändra på grundkonceptet. De konventioner som uppstod före andra världskriget gällde fortfarande 30 år senare. Tevesportproduktionerna baserades fortfarande på kombinationen av realism och underhållning. Man bröt inte mot 180-gradersregeln, till exempel.

Däremot såg direktsändningarna annorlunda ut. Synen på realism problematiserades därmed. Hur realistiska är sändningar som alternerar i allt högre hastighet mellan olika kamerapositioner och som bryter direktsändningen för repriser? Det är inte självklart huruvida denna utveckling ska tolkas som en utveckling från realism till underhållning eller som en utveckling av vad realism i sig «är» - eller kan vara. Vad som under alla omständigheter är klart är att man medvetet arbetade med att förhöja upplevelsen av vad det innebar att ta del av ett idrottsevenemang framför teveapparaten. Denna utveckling har fortsatt.

1 Joggesko Flux 3 Eu Hvit Rød Oss Ni Adv no Zx Adidas S76394 43 Løpe 5 Originals Trenere 9 Tech q0pcEZw

Tevesportgenren i förändring 2: kommersialisering

När man diskuterar tevemediets utveckling på ett generellt plan är det närmast omöjligt att göra detta utan att ta hänsyn till distinktionen mellan ett kommersiellt mediesystem och ett public servicesystem. I det kommersiella systemet har profit och maximering av tittarsiffror varit dominerande principer. Public servicesystemen har på ett helt annat sätt varit tänkta att stå i tittarnas tjänst; syftet har varit att erbjuda tittarna

meningsfulla program. Förutsättningarna för att arbeta inom dessa system skiljer sig åt dramatiskt och detta får naturligtvis återverkningar för det sätt som specifika genrer produceras.

Vad gäller tevesport innebär detta konkret att sport inom public servicesystemen alltid har varit en regelbunden och «naturlig» del av teveutbudet. I kommersiella system har så inte varit fallet. I USA har sportutbudet varit direkt relaterat till populariteten hos enskilda sporter vid specifika tillfällen. Sporten har såtillvida gått ut och in ur utbudet. Till exempel var sportutbudet stort under perioden 1945-1955 då framför allt boxning var populärt. Under den därpå kommande tioårsperioden var sport allt mindre framträdande (Rader 1984).

Distinktionen mellan ett public servicesystem och ett kommersiellt mediesystem är emellertid inte given en gång för alla. Mediesystem förändras - liksom ramarna för mediesystemen.

Rod Brooks (2002:53-64) menar att televiserad sport mellan 1940 och 1970 producerades inom ramen för vad han kallar för ett industrisystem. Både amerikanska och västeuropeiska mediebolag arbetade inom monopol-, duopol- eller oligopolsystem och de lyckades hålla kostnaderna för sport­rättigheter nere samtidigt som de lyckades producera stora mängder av sändningar. I takt med att mediesystemen har blivit alltmer kommersialiserade och avreglerade, och med en teknisk utveckling som möjliggör marknadssegmentering, har systemet förändrats till ett postindustriellt, eller postfordistiskt, system. Kampen om rättigheter är nu hårdare än någonsin, och detta har påverkat både kommersiella mediesystem och public servicesystem.

En typisk del av ett postindustriellt system är vertikal integration. För att överleva försöker de stora företagen kontrollera alla sektioner av det system inom vilket de ingår. Detta har lett till ett närmande mellan medie- och idrottsföretag.

Utvecklingen har gått längst i USA. Walt Disney Corpo­ration äger de amerikanska proffslagen California Angels (baseboll) och Anaheim Mighty Ducks (ishockey). AOL Time Warner äger Atlanta Braves (baseboll) och Atlanta Hawks (basketboll). Utvecklingen är emellertid även synlig i Europa: Berlusconigruppen äger både tevestationer och fotbollslaget Milan AC. Tevebolaget Canal Plus äger fotbollslaget Paris St. Germain, och mediemogulen Rupert Murdock försökte köpa Manchester United.

Marknaden har också breddats från en nationell till en global nivå, då det har blivit allt vanligare med internationella idrottsevenemang. Under 1900-talets första decennium fanns det ungefär tio internationella idrottsevenemang som bestod av ett flertal idrotter. På 1980-talet fanns det cirka 250, och på 1990-talet hade antalet ökat till drygt 500 (Rivenburgh 2003:34). Nordamerikanska idrotter som amerikansk fotboll, basketboll and baseboll försöker hitta nya marknader i andra länder och medieföretag har blivit globala, transnationella mediekonglomerat. Det av Rupert Murdoch kontrollerade News Network äger Fox (som satsar mycket på sport) i USA, Sky Latin America, Star i Sydostasien och BSkyB (som också satsar mycket på sport) i Storbritannien. Det amerikanska tevesportföretaget ESPN har numera ett nätverk som täcker Nordamerika, Latinamerika, Asien och Mellanöstern (se Bellamy 1998).9

Som helhet kan man tala om en ny symbios mellan medie- och idrottsföretag, eller om ett nytt sport-media-komplex (Jhally 1989, Helland 2003). Idrott och medier som samhällsinstitutioner växer allt mer samman och detta har fått konsekvenser både på en global och en nationell nivå.

För att förstå den televiserade sportens globala utveckling är de olympiska spelen det mest tacksamma studieobjektet. Som redan nämnts var det möjligt vid sommarspelen i Berlin 1936 att se delar av evenemangen i offentliga miljöer i staden. Det första egentliga försöket med att televisera olympiska spel mellan kontinenter var emellertid vinterspelen i Squaw Valley 1960.10 Att televisera spelen globalt var besvärligt eftersom det ännu inte var möjligt med levande televisionssändningar mellan kontinenter. Sveriges Radio och NRK samarbetade med programmet «Olympiska halvtimmen» som sändes varje kväll. Programmet, som var baserat på telefonintervjuer i direktsändning och influgna filmer, fick emellertid mycket kritik. Filminslagen var två dagar gamla och höjdpunkten varje kväll bestod av telefonintervjuer med aktiva (Reimer 2002:59-61).

Går man framåt i tiden till de senaste olympiska spelen - vinterspelen i Salt Lake City år 2002 - ser bilden annorlunda ut. Svensk television visade drygt 300 timmar från spelen i de ordinarie kanalerna. Till detta ska läggas ytterligare drygt 200 timmar som sändes i de speciella digitala kanalerna OS Extra 1 & 2.11

Det har skett en stor teknisk utveckling, men spelen som sådana har också utvecklats. Inte minst har sportens roll i televisionen förändrats.

De olympiska spelen hade ekonomiska problem fram till sommarspelen i München år 1972. Då beslutade emellertid den Internationella olympiska kommittén (IOC) att teveintäkterna skulle gå till IOC snarare än till värdnationen. Gisslandramat, som slutade med 18 döda israeler och palestinier, ökade intresset för spelen. Det amerikanska tevebolaget ABC hade betalat sju miljoner dollar för rättigheterna till spelen i München, och innan förhandlingarna kring nästa spel hade hunnit komma igång på allvar skaffade sig ABC kuppartat rättigheterna till nästa sommarspel för 25 miljoner (Barnett 1990:38).

Spelen gav emellertid inte automatiskt inkomster. NBC vann rättigheterna till sommarspelen i Moskva 1980, men de 85 miljoner man betalade fick man inte tillbaka då USA bojkottade spelen; utan amerikanskt deltagande försvann intresset för spelen bland amerikanska annonsörer och NBC valde att dra ned dramatiskt på mängden sändningar från spelen. Inför de olympiska spelen 1984 var bara Los Angeles och Teheran kandidater till att arrangera spelen. De gick till Los Angeles, och trots avsaknad av offentliga medel blev spelen genom en konsekvent satsning på ett fåtal, gigantiska sponsorer - tillsammans med stora idrottsliga USA-framgångar - en ekonomisk succé (Real 1998:21).

Denna utveckling har fortsatt. NBC betalade 7 miljoner dollar för sommarspelen 1972, och för rättigheterna till sommarspelen i Sydney år 2000 plus ytterligare fyra spel betalade NBC totalt 3,5 miljarder dollar. De har nu betalat 2,2 miljarder dollar för de nordamerikanska rättigheterna till vinterspelen 2010 och sommarspelen 2012 - en ökning med nästan 50 procent mot vad de betalade för spelen 2006 och 2008 (Solberg 2003:3).

Exemplet visar hur intensivt samarbetet mellan sport och television har blivit på en global nivå. Televisionen satsar på olympiska spel, och de olympiska spelen kan inte överleva utan teve; 50 procent av IOC:s totala intäkter under perioden 2001-2004 utgörs av teverättigheter (www.olympics.org). Tevesport utspelar sig emellertid inte enbart på en global nivå. Man kan kanske till och med hävda att den aldrig utspelar sig globalt. Som tittare befinner man sig alltid i en konkret, lokal miljö. Glokalisering - samspelet mellan det lokala och det globala - är ett viktigt begrepp i detta sammanhang (Robertson 1992). Det är vidare nödvändigt att skilja mellan internationella och nationella sändningar. På

en nationell nivå har man större möjligheter att själv bestämma över vad man vill visa och hur. Man har självfallet inte total kontroll; i en konkurrens mellan olika tevebolag har man inte råd att skaffa allt, men man kan göra prioriteringar. I länder där public service står starkt är utbudet av udda sporter starkare än i länder utan en stark public service. Kvinnoidrott får också mer sändningstid.

Vad gäller internationella sändningar är situationen besvärligare. Dels är kostnaderna för sändningsrättigheter till viktiga globala evenemang extremt höga, dels har man inte samma möjligheter att styra över sändningarna som sådana; det är det tevebolag som har de internationella rättigheterna till spelen som i slutändan avgör vilka idrotter som ska visas och hur detta ska göras.

Sveriges Televisions agerande kring sommarspelen år 2000 kan tjäna som exempel på ett nutida public servicedilemma. Programmet «Hello Sydney», som sändes varje kväll under spelen, var ett kombinerat idrotts- och underhållningsprogram snarare än ett renodlat idrottsprogram. Det blev mycket omdiskuterat, och huvudkritiken gick ut på att programmet innehöll för lite idrott.

Hur hittar man en balans mellan journalistik och underhållning? Hur skapar man intensiva upplevelser för grupper med specialintressen utan att driva bort andra tittare? Det är en svår balansgång i situationer man inte har fullständig kontroll över. SVT var beroende av det tevebolag som producerade sändningarna. Man var vidare tvungen att presentera en «produkt» som passade in i programföretagets programmix. Sveriges Televisions sportredaktion hade aldrig fått sända så många timmar i prime time från sommarspelen i Sydney om de enbart hade riktat sig till sportintresserade. De lyckades med sitt breda uppdrag och de drog höga tittarsiffror. Däremot var många sportintresserade missnöjda.

En ökad upplevelseorientering

Jag har i denna artikel fokuserat på två förändringsprocesser, en som rör teknisk utveckling och en som är relaterad till en kommersialisering av det internationella mediesystemet. Naturligtvis är de relaterade till varandra, och de samspelar vidare med en mängd andra processer kopplade till politik, kultur, mm.

Dessa processer har lett till en förändring av sportgenren (främst avseende direktsänd sport); en förändring som naturligtvis ständigt pågår men som det dock är möjligt att frysa för att titta närmare på. Jag skulle vilja kalla den för en ökad upplevelseorientering. Med det menar jag en medveten strävan mot att ge tevetittarna något mer än vad man kan uppleva på en idrottsarena som åskådare.

Att kunna datera starten på en sådan process är naturligtvis i någon bemärkelse omöjligt, det är kanske inte heller speciellt meningsfullt. Den utveckling som skedde av sportsändningarna i USA i slutet av 1960-talet är relevanta i detta sammanhang - och då främst det arbete som utfördes av producenten Roone Arledge i anslutning till sändningar av amerikansk fotboll. Med hjälp av mikrofoner på plan, handhållna kameror, split screens, förinspelade intervjuer, grafik, med mera, försökte man öka dramatiken - och underhållningsvärdet - i tevesändningarna. Tanken var att sändningarna skulle erbjuda sportintresserade något extra, men tanken var också att locka icke speciellt sportintresserade till sändningarna.

«Monday Night Football» på ABC, som startade 1969, var det första regelbundet sända idrottsprogrammet på nordamerikansk prime time.

Satsningen var framgångsrik. Till exempel lockade man upp till 35 procent kvinnliga tittare till sändningarna - en andel som inga liknande program hade varit i närheten av. «Monday Night Football» förändrade därmed synsättet på vad en sportproduktion «skulle vara»:12

Kvinners Flip Callisto Oransje Santorini Flop BTn47x1

ABC:s sportproduktioner gav tittarna en helt ny erfarenhet av sport. Flera filmkameror, slow motionmöjligheter och färgstarka kommentatorer gjorde det möjligt för teveproducenterna att skapa egna versioner av sportevenemangen... lockelsen för teve att - medvetet eller omedvetet - överdriva eller förstärka händelser i matcherna och infoga spektakulära inslag var oemotståndlig. (Rader 1984:116)

Man kan diskutera i vilken utsträckning som de nya möjligheterna refererade till ovan användes till att överdriva och förstärka händelser och i vilken utsträckning de användes till att tydliggöra det som skedde. Man kan naturligtvis också ifrågasätta hela distinktionen mellan att överdriva och tydliggöra. Det är emellertid under alla omständigheter klart att syftet var att ge nya erfarenheter - och nya upplevelser. Utvecklingen mot en satsning på flera kameror och på en ökad hastighet i

sändningarna skedde även i andra länder; en utveckling som har fortsatt. När Sverige och Brasilien möttes i VM-finalen i fotboll år 1958 låg tevebilden stilla i genomsnitt 35 sekunder innan producenten skiftade till en annan kamera. När Sverige mötte Belgien i europamästerskapen i Belgien år 2000 låg bilden stilla i 7 sekunder (Reimer 2002:320)! Inför de olympiska sommarspelen i Paris år 1924 myntades mottot «citius, altius, fortius»: snabbare, högre, starkare. Mottot gällde idrottarnas förväntade insatser. Idag kan mottot även stå för den förändring som har skett i hur idrott representeras i televisionen.

En annan tendens inom ramen för den ökande upplevelseorienteringen kan kallas för historieberättande. Inför de olympiska spelen i Atlanta 1996 skickade det amerikanska tevebolaget NBC ut sex team med journalister och kameramän för att göra reportage om deltagande idrottare. Man valde ut utövare med fascinerande livsöden och sände sedan dessa reportage i samband med de olika evenemangen - ibland mitt i ett evenemang, mitt i ett 5000-meterslopp, till exempel (Kinkema & Harris 1998:32). Tanken med produktionerna var att skapa möjligheter till identifikation med - alternativt sympati för - idrottarna. Produktionerna påminde till stor del om melodramer eller såpoperor, med tydliga konflikter - antingen riktiga eller iscensatta (jfr Daddario 1998).

Det senaste decenniets möjligen viktigaste förändring i skildringen av idrottsevenemang är emellertid tendensen till tidsmanipulering. Vid de olympiska spelen i Atlanta lanserade NBC begreppet «plausibly live». Med det menas sändningar som inte är direktsända men som hade kunnat vara det.

Vad är det största problemet med direktsända idrottsevenemang? De är oförutsägbara. De kan pågå längre än planerat och därmed förrycka en tevekanals programtablå. De kan sluta på «fel» sätt - med fel vinnare, och de kan över huvud taget vara tråkiga.

Dessa problem kan lösas till exempel genom att inte sända direkt. Om man väntar med sändningen tills efter ett evenemang är avslutat är det möjligt att skapa en redigerad version som garanterar spänningsmoment. Om evenemanget inte innehåller tillräckligt mycket spänning i sig får spänningen skapas på annat sätt.

Det var så NBC resonerade. Man skapade spänning genom att sända lockande trailers - «kan USA ta guld i korta herrstafetten?» - inför evenemang där man visste att amerikaner hade vunnit. Man framställde i ett fall ett evenemang på ett

sätt som inte stämde överens med verkligheten: Den unga, halvskadade gymnasten Kerri Strugs sista hopp i lagtävlingen för damer presenterades som heroiskt och avgörande för guldstriden trots att hoppet var helt betydelselöst; USA hade redan vunnit tävlingen (Rivenburgh 2003:37).

Menns top Boxfresh Høy Blå Swich Blå OdqqB8f

Från idrottslogik till tevelogik

Hur ska man tolka den ovan beskrivna utvecklingen? Enligt min mening kan man tala om en ny logik för televiserade sportsändningar.13

I den televiserade sportens första fas styrdes sändningarna huvudsakligen av idrottens logik. Man försökte återge sportevenemangen på idrottens villkor, så att säga. I den televiserade sportens nuvarande fas är det istället den kommersiella televisionens logik som styr. Idrottsevenemangen transformeras så att de dels ska locka så många tittare som möjligt, dels ska passa in i en tevekanals tablå; formatet ska inte skilja sig från andra genrers.

Det här innebär en kraftigare styrning av sändningarna. På den globala nivån dominerar de amerikanska medierna, det är de stora amerikanska medierna som köper rättigheterna till de stora evenemangen och det är deras önskemål som styr. Det leder till att internationella tevesportproduktioner blir alltmer likartade och förutsägbara. Samma producenter och kameramän anlitas för de stora produktionerna oberoende av var de utspelas. Man kan säga att produktionerna McDonaldiseras (Ritzer 1993). Som tittare ska man inte behöva vara orolig för att upplevelsen av att se en fotbollsmatch från Australien ska skilja sig från upplevelsen av att se en match från Italien.

Den amerikanska styrningen leder också till att amerikanska idrottare är mer synliga i stora evenemang än andra. Till exempel vet vi att när den svenske teveproducenten Lennart Jelbe köptes in för att producera cykeltävlingarna under sommarspelen i Los Angeles 1984 stod det i hans kontrakt att minst en amerikansk cyklist skulle vara i bild varje varv - oberoende av hur framgångsrika de amerikanska cyklisterna var (Reimer 2002:197).

Den nya logiken får även konsekvenser för idrotten i sig. Här handlar det om en intensifiering av en process som har varit i gång under en längre tid. I USA har det sedan 1950-talet varit vanligt att proffslag lämnar en stad för en annan för att

Hæler Rosa Kvinners Peep Solid Allhqfashion Høye Sandaler Toe Materiale Mykt Spenne OEpR7

hamna i en bättre mediemiljö. Det är vidare sedan länge självklart att spelet står stilla i baseboll, basketboll och andra grenar medan reklam visas i teve; först när reklamsändningarna är slut blåser domarna till spel igen. Regler ändras med andra ord så att idrotter ska bli attraktiva för tevetittarna. Konkret innebär det att idrotter blir enklare och snabbare. Tie-break är infört i tennis.14 Cricketmatcher pågår i en dag istället för i fem dagar. Bollsporter avgörs i «sudden death».15 Även de olympiska spelen påverkas. Vinter- och sommarspelen utspelade sig tidigare samma år, men för att öka intresset förläggs de numera till olika år. Man tillåter också professionella idrottare att delta. De amerikanska medieföretag som har rättigheter till spelen gör också sina röster hörda vad gäller vilka städer som ska få arrangera, hur öppningsceremonin ska se ut och vid vilka tidpunkter som grenarna ska gå. De för amerikanska tittare viktigaste grenarna under nästa sommarspel i Aten 2004 kommer att utspelas under amerikansk prime time - även om det innebär allt annat än idealiska förhållanden för deltagande idrottare (www.olympics.org).

De amerikanska försöken till styrning påverkar naturligtvis de möjligheter som finns för nationella mediebolag att göra meningsfulla program av de globala evenemangen. Hur gör man detta i situationer man inte har kontroll över? Här har emellertid den tekniska utvecklingen kommit till hjälp. Globala idrottssändningar blir allt mindre toppstyrda. När den svenske simmaren Gunnar Larsson vann guld på 200 meter medley i München-OS 1972 kunde svenskar inte se detta i direktsändning, sedan den tyske producenten av OS sändningarna ansåg att en annan gren var viktigare. Idag skulle något liknande inte hända. Nu finns det i princip kameror på alla finaler och de enskilda länderna kan välja vad de vill visa. En ännu viktigare del av en nationell tevekanals möjligheter att sätta sin prägel på en sändning är naturligtvis det sätt på vilket kommentatorerna väljer att tolka evenemangen ifråga på. Genom kommentatorerna placeras sändningarna med självklarhet i en nationell kontext. Det är denna kontext som tevetittarna framför allt är intresserade av (Moragas Spà med flera 1995). Det är emellertid viktigt att konstatera att inte alla globala idrottsevenemang är USA-styrda. Det vid sidan av de olympiska spelen viktigaste evenemanget - fotbolls-VM - styrs av andra krafter, framför allt det internationella fotbollsförbundet, FIFA. Man ska inte heller glömma bort uppkomsten av speciella idrottskanaler

som genom att fokusera på en per definition sportintresserad publik kan välja att presentera sport på sportens villkor.16

Det ovan beskrivna tyder på att man kanske inte ska överdriva de amerikanska medieföretagens betydelse; de kanske inte utgör så stort hot ändå för de nationella företagen.Svart Fest Sandaler Hæler Høye Plattform Slingbacks Hunpta Causel Kvinner Sommer Sko 17 Den viktigare frågan kanske gäller hur nationella medieföretag - public serviceföretag och andra - överhuvud taget förhåller sig till de förutsättningar som för närvarande råder; förutsättningar som har att göra med ökad konkurrens om både evenemang och tittare. Vad är det för sorts erfarenheter och upplevelser man egentligen vill ge?

Barna Lk Hud green Barbeint Svømme Vann Lekuni Yoga Surf Aqua Stranden Zx For Tørr Aerobic Sko Sokker Kvinners Basseng Raskt Menns wq7Xqrf

En tevegenre i förändring

Jag har i denna artikel hävdat att tevesportgenren håller på att genomgå en icke betydelselös förändring. Genreförändringen kan härledas ur den logik som gäller för dagens alltmer kommersiella, avreglerade TV-system. För att nå maximalt antal tittare måste program erbjuda nya erfarenheter, nya upplevelser. För närvarande verkar det vara program som i någon bemärkelse handlar om «verkligheten» som kan uppfylla dessa krav - men en verklighet som är omskapad för att passa åskådarnas förväntningar på spänning, dramatik och - möjligen - lyckliga slut. Det gäller både nyheter och hur «vanliga» människors liv görs till dokusåpor. Det gäller nya genrer som produceras direkt för en global publik: naturprogram, matlagningsprogram, reseprogram med mera (Fürsich 2001).

Det är inom ramen för denna generella förändring som utvecklingen av tevesportgenren ska ses. Utvecklingen sker emellertid inte automatiskt; tevesport har sin egen, specifika logik. Jag beskrev inledningsvis hur tevesportgenren befinner sig inom ett kraftfält vars poler är journalistik, drama och lätt underhållning. Mycket av diskussionen kring genren brukar härröra sig till skillnaden mellan journalistik och underhållning - eller skillnaden mellan realism och underhållning. Jag har här försökt visa att sportgenren har dragit sig mot underhållningspolen; i en kommersiell mediesituation blir det även för public serviceföretag betydelsefullt att maximera antalet tittare. Det betyder inte att genren är fiktiv. De evenemang som skildras är «verkliga»; de hade förmodligen ägt rum även

om televisionen inte hade bevakat dem. Evenemangen påverkas självfallet av teves närvaro, och vi kan konstatera att tevesportgenren faktiskt även har närmat sig dramapolen. Sportevenemang har i sig inslag av ett klassiskt drama. Till skillnad från mycket annat i livet har sportevenemang oftast en tydlig början och ett tydligt slut. Dessa tendenser håller nu på att accentueras, till exempel iscensätts direktsända idrottsevenemang i allt större utsträckning, och genom historieberättande blir hjältarna allt tydligare.

Den televiserade sportens fascination har historiskt sett legat i direktsändningarnas oförutsägbarhet.18 Det är denna som har legat till grunden för de stora upplevelserna. I en ny mediemiljö, och inom ramen för en ny logik, är förhoppningen istället att fascinationen ska kunna härröra från upplevelsen av något spektakulärt. Idrottshändelsen blir del av ett större koncept som även inkluderar «pre-game shows», invigningsoch avslutningsceremonier samt, på kommersiella stationer, reklam.19 Syftet är att göra det televiserade evenemanget mer fascinerande än idrottsevenemanget i sig, men också att göra sportsändningen till något man kan dela, och samtala om, med flera än enbart sportfantaster. Här finns sålunda å ena sidan en kommersiell aspekt, å andra sidan en aspekt som handlar om meningsskapande. Hur dessa båda aspekter ska jämkas är inte självklart. Den televiserade sportens framtid är oförutsägbar.

Refererencer

Altheide, David L. och Robert P. Snow (1979): Media Logic. Beverly Hills: Sage.

Armstrong, Edward G. (2001): «Michael Jordan and His Uniform Number», i David L. Andrews (red.) Michael Jordan, Inc. Corporate Sport, Media Culture, and Late Modern America. Albany: State University of New York Press.

Bairner, Alan (2001): Sport, Nationalism, and Globalization. European and North American Perspectives. Albany: State University of New York Press.

Barnett, Steven (1990): Games and Sets. The Changing Face of Sport on Television. London: British Film Institute.

Bellamy Jr., Robert V. (1998): «The Evolving Television Sports Marketplace», i Lawrence A. Wenner (red.) MediaSport. London: Routledge.

Bernstein, Alina och Neil Blain (2003): «Sport and the Media: The Emergence of a Major Research Field», i Alina Bernstein och Neil Blain (red.): Sport, Media, Culture. Global and Local Dimensions. London: Frank Cass.

Brookes, Rod (2002): Representing Sport. London: Arnold.

Daddario, Gina (1998): Women's Sport and Spectacle. Gendered Television Coverage and the Olympic GamesAvarcas Menorcan With Avarcas 5 Sandals Plattform Of Leather Abarcas Med 2 Cm 5 Menorquin Wedge Kile Menorquinas Cm På Menorquin 2 Platform zgw5WqT. London: Praeger.

Dahlén, Peter (1999): Från Vasaloppet till Sportextra. Radiosportens etablering och förgrening 1925-2000. Stockholm: Prisma.

Dahlén, Peter och Knut Helland (2002): «Sport og medier. En forskningsöversikt», i Norsk Medietidsskrift nr. 2/2002.

Dayan, Daniel och Elihu Katz (1992): Media Events. The Live Broadcasting of History. Cambridge: Harvard University Press.

Ellis, John (2000): Seeing Things. Television in an Age of Uncertainty. London: I. B. Taurus Publishers.

Frandsen, Kirsten (1995): Dansk sportjournalistik. Fra sport til publikum. Licentiatafhandling, Aarhus universitet.

Fürsich, Elfriede (2001): «Mapping a Critical Framework for the Study of Travel Journalism», i International Journal of Cultural Studies nr. 2.

Goldlust, John (1987): Playing for Keeps. Sport, the Media and Society. Melbourne: Longman.

Hart-Davis, Duff (1986): Hitler's Games. The 1936 Olympics. London: Century.

Helland, Knut (2003): Sport, medier og journalistikk. Med fotballandslaget til EM. Bergen: Fagbokforlaget.

Jhally, Sut (1989): «Cultural Studies and the Sports/Media Complex», i Lawrence A. Wenner (red.) Media, Sports & Society. Newbury Park: Sage.

Kinkema, Kathleen M. och Janet C. Harris (1998): «MediaSport Studies: Key Research and Emerging Issues», i Lawrence A. Wenner (red.): MediaSport. London: Routledge.

Maguire, Joseph (1999): Global Sport. Identities. Societies. Civilizations. Cambridge: Polity Press.

Miller, Toby, Geoffrey Lawrence, Jim McKay and David Rowe (2001): Globalization and Sport. Playing the World. London: Sage. Moragas

Spà, Miguel de, Nancy Rivenburgh och James F. Larson (1995): Television in the Olympics. London: John Libbey.

Morse, Margaret (1983): «Sport on Television: Replay and Display», i E. Ann Kaplan (red.) Regarding Television. Critical Approaches - An Anthology. Los Angeles: American Film Institute.

Neale, Stephen (1983): Genre. London: British Film Institute.

Norsk Medietidsskrift, Sport og medier (temanummer) nr. 2/2002. Parente, Donald Edwin (1974): A History of Television and Sports. Doktorsavhandling, University of Illinois at Urbana-Champaign.

Patton, Phil (1984): Razzle-Dazzle. The Curious Marriage of Television and Professional Football. Garden City: The Dial Press.

Puijk, Roel (ed.) (1997): Global Spotlights on Lillehammer. How the World Viewed Norway During the 1994 Winter Olympics. Luton: Luton University Press.

Rader, Benjamin G. (1984): In Its Own Image. How Television has Transformed SportRapporten Kvinners Kjole Svart Sandal Locke Hvitt g4g7qpxs. New York: The Free Press.

Raunsbjerg, Preben (2001): «TV Sport and Aesthetics», i Gunhild Agger og Jens F. Jensen (red.) The Aesthetics of Television. Aalborg: Aalborg University Press.

Real, Michael R. (1998): «MediaSport: Technology and the Commodification of Postmodern Sport», i Lawrence A. Wenner (red.) MediaSport. London: Routledge.

Reimer, Bo (2002): Sommer Sko Causel Svart Plattform Kvinner Sandaler Hæler Fest Slingbacks Hunpta Høye Uppspel. Den svenska TV-sportens historia. Stockholm: Prisma.

Ritzer, George (1993): The McDonaldization of Society. Thousand Oaks: Pine Forge Press.

Rivenburgh, Nancy K. (2003): «The Olympic Games: Twenty-First Century Challenges as a Global Media Event», i Alina Bernstein och Neil Blain (red.) Sport, Media, Culture. Global and Local Dimensions. London: Frank Cass.

Sølv tinn Kvinners Inuovo 7904 Platå tgqIUnf

Robertson, Roland (1992): Globalization. Social Theory and Global Culture. London: Sage.

Solberg, Harry Arne (2003): Hunpta Kvinner Causel Sommer Sandaler Svart Plattform Høye Hæler Slingbacks Sko Fest The Markets for TV-Sports Rights. Why So Many Unprofitable Deals?. Paper presenterat vid den 16:e Nordiska konferensen för medie- och kommunikationsforskning, Kristiansand, Norge, augusti 2003.

van Bottenburg, Maarten (2001): Sommer Plattform Slingbacks Hunpta Sandaler Kvinner Sko Hæler Høye Svart Causel Fest Global Games. Urbana: University of Illinois Press.

Wallin, Ulf (1998): Sporten i spalterna. Sportjournalistikens utveckling i svensk dagspress under 100 år. Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Göteborgs universitet.

Wenner, Lawrence A. (red.) (1998): MediaSport. London: Routledge.

Whannel, Garry (1992): Fields in Vision. Television Sport and Cultural Transformation. London: Routledge.

Noter

1. Se Reimer (2002).

2. Begreppet mediehändelse (media event) härstammar från Dayan och Katz (1992).

Kvinner Hunpta Slingbacks Hæler Sko Causel Sandaler Plattform Svart Sommer Fest Høye Sommer Sko Slingbacks Høye Fest Kvinner Causel Hunpta Plattform Svart Sandaler Hæler 3. Basketspelaren Michael Jordan var i slutet av 1990-talet den möjligen mest kände personen i världen över huvud taget (Armstrong 2001:15).

4. Se Frandsen (1995), Puijk (1997), Wallin (1998), Dahlén (1999), Reimer (2002), Helland (2003) och temanummer av Norsk Medietidsskrift, nummer 2/2002. För översikter över det internationella forskningsfältet, se Kinkema & Harris (1998), Dahlén & Helland (2002), Bernstein & Blain (2003).

5. Det klassiska sättet att diskutera och definiera teveinnehåll - liksom annat medieinnehåll - är att utgå från genrebegreppet. För varje specifik genre finns det vid ett konkret historiskt tillfälle en viss överensstämmelse mellan producenters och tevetittares uppfattningar om vad en konkret genre «är» för något (Neale 1983).

6. Kategorin magasinsportprogram täcker allt som inte är direktsänt - speciella sportnyhetsprogram, inslag i vanliga nyhetsprogram, dokumentärer, mm.

7. Den första basebollmatchen recenserades i New York Times: «De som såg matchen... var överens om att kommentatorn räddade sändningen. Utan honom hade det inte funnits en chans att följa spelet eller veta var bollen var» (Goldlust 1987:84).

8. Detta betyder naturligtvis inte att inte andra faktorer - ekonomiska, politiska, sociala, organisatoriska - var viktiga. Det betyder inte heller att utvecklingen såg likadan ut överallt. En genomgång av sådana skillnader förutsätter emellertid detaljerade studier av utvecklingen i olika länder och en sådan genomgång ligger utanför ramen för vad som kan göras i denna artikel. För en detaljerad beskrivning av den svenska utvecklingen, se Reimer (2002).

9. För studier av globalisering och sport, se Maguire (1999), Van Bottenburg (2001) och Miller med flera (2002).

10. Organisationskommittén för sommarspelen i Melbourne 1956 försökte sälja sändningsrättigheter till Europa och Nordamerika men inga stora bolag var intresserade (Real 1998:19).

11. Pressmeddelande SVT 2002-02-27.

12. «Monday Night Football» hade naturligtvis föregångare. Det finns vidare idrotter som proffsboxning som under en lång tid har arbetat med dramatiska marknadsföringsinslag för att öka intresset för sporten. Jag bortser i denna skildring helt från evenemang som amerikansk proffsbrottning och rollerderby, där man leker med idrottsformatet men där tävlingsmomenten antingen är uppgjorda i förväg eller underordnade något annat. Sådana evenemang har funnits i teve i princip sedan starten.

13. För medielogikbegreppet, se Altheide och Snow (1979).

14. «Tie-break» innebär att ett «set» i tennis begränsas till maximalt 13 «games». Utan «tiebreak» kan ett tennisset i princip innehålla ett oändligt antal «games».

15. «Sudden death» innebär att en match som slutar oavgjort slutar så fort ett lag gör mål. Utan «sudden death» pågår en match en viss bestämd tid oberoende om lag gör mål eller inte.

16. I Norden konkurrerar Canal+ och Viasat Sport. Den globalt viktigaste sportkanalen är ESPN.

17. Försöken att exportera de stora nordamerikanska idrotterna baseboll och amerikansk fotboll till andra nationer har inte heller varit speciellt framgångsrika än så länge (Bairner 2001:13).

18. Se till exempel Morse (1983) och Raunsbjerg (2001).

19. Invigningen av OS lockar alltid mer tittare än någon av tävlingsgrenarna.